År 2019 lämnade Morten Overgaard in sitt examensarbete och kunde kalla sig civilingenjör i robotteknik, kulmen av fem års studier vid University of Southern Denmark i Odense, som har utvecklats till en av världens ledande platser för robot-, automations- och dronteknik.

Avhandlingens titel var ”Construction and Analysis of Spatio-Temporal Surface Models for Earthmoving Machinery Monitoring”, och undersökte utvecklingen av en ny metod för dokumentation av grävmaskinens arbete i ett byggprojekt. Metoden innebar att data samlades in från skopans rörelser i form av en tät punktmoln som beskriver ytan på schakten.

Avhandlingen visade att data kan uppdateras i realtid på maskiner och servrar för användning av kontinuerlig visualisering, dokumentation och beräkning av utfört arbete. Med rätt val av dataformat och metoder är detta även möjligt inom gränserna för en vanlig mobil datatjänst.

Nu, cirka fyra år senare, kommer den första delen av projektet att lanseras och kan beställas som en ny funktion i Makin 3D:s maskinstyrningslösningar för grävmaskiner. Kunderna är byggföretag, inklusive stora företag som Skanska och Veidekke Entreprenør.

Morten valde att skriva för företaget Kinematic

När du skriver ett examensarbete kan du välja att skriva ett projekt tillsammans med universitetet eller tillsammans med ett externt företag.

Morten valde att skriva sin avhandling tillsammans med företaget Kinematic, medägarföretaget till Makin ApS som lanserar den färdiga produkten under namnet Makin’ Surfaces.

”Det förberedande arbetet fokuserade på att undersöka rätt datastruktur, kommunikation, välja det smartaste sättet att komprimera data och i allmänhet lösa uppgiften med live-datauppdatering utan att överbelasta kundens datatrafik,” förklarar Morten.

Höjdvärmekarta över den loggade ytan som visas i projektet.

Höjdvärmekarta över den loggade ytan som visas i projektet.

Visualisering av maskinoperatörens arbete

Ytloggning utförs automatiskt under utgrävningen. Schaktningen under det ursprungliga mätta terrängen loggas kontinuerligt och kan visualiseras i förhållande till maskinstyrningens projektmodell som vägleder maskinoperatören.

Visualisering av den faktiska utgrävningen kan vara en stor fördel för grävmaskinisten när han eller hon arbetar ”i blindo” under vatten, lera eller i blindskär.

Med traditionella metoder måste maskinoperatören komma ihåg att logga manuellt. Med Makin’ Surfaces sker loggningen automatiskt.

Ursprunglig terräng och aktuell projektstatus kan mätas med en drönare utrustad med LIDAR-teknik.

Ursprunglig terräng och aktuell projektstatus kan ibland mätas med en drönare utrustad med LIDAR-teknik.

Maskinoperatören behöver inte tänka på loggning. Allt mäts och du får en mycket tydlig beskrivning av arbetet under vatten,” säger Anders Lillesæther, lantmätare på Veidekke Entreprenør.

Veidekke har arbetat med Makin’ Surfaces på projektet KSN Hestnes-tunneln i Norge, där det har använts för att logga schaktningen av botten av sjön för as-built-dokumentation och massbalansberäkningar.

Det är automatisering på det smarta sättet! Maskinoperatören behöver inte längre logga punkter manuellt genom att sätta ner skopan var 10:e meter och sedan trycka på loggpunkten i programvaran, till exempel. Mätningsingenjören undviker också att köra ut till platsen för as-built-dokumentation. Loggningen är automatisk, vilket förenklar hela arbetsflödet och gör det mer effektivt”,” säger Morten.

Makin' Surfaces ger operatören en användbar översikt över projektet och eventuella avvikelser från den önskade ytan.

Det färgkodade diagrammet i Makin’ Surfaces ger operatören en användbar översikt över projektet och eventuella avvikelser från den önskade ytan.

Framtiden handlar om data

För mätningsingenjören, den geomatiska ingenjören eller datahanteraren sparas tid och kostnader. Den förbättrade as-built-dokumentationen är viktig för fakturering av det utförda arbetet, och om det finns behov av att bevisa exakt vad som har grävts ut.

Utan Makin’ Surfaces måste du fundera på vad du ska mäta, eftersom du inte kan se det. Här får du ett punktmoln över allt,” förklarar Anders Lillesæther.

Makin’ Surfaces ger exakt dokumentation direkt från maskinen och en mycket mer detaljerad dokumentation”, förklarar Sindre Flaten, som arbetar som geomatisk ingenjör på Skanska i Oslo. Sindre har testat systemet på projektet Fornebu Train Terminus i Oslo.

Makin’ Surfaces är en stor fördel när man arbetar med lager av olika material”,säger Sindre.

Detaljerad as-built-loggning från Makin' Surfaces

Makin’ Surfaces ger en mycket detaljerad och noggrann dokumentation av grävmaskinens arbete, omedelbart och så ofta som du behöver det.

Kan Makin vara din framtida arbetsplats?

För Morten har det varit mycket tillfredsställande att se sitt projekt genomföras i verkligheten och att vara en del av att skapa en ny standard för byggbranschen.

Morten valde att arbeta med Kinematic eftersom det var ett projekt med stor potential och med målet att skapa en verklig produkt. Morten tyckte att Kinematic var bra på att hjälpa till och ge feedback.

Jag kommer att rekommendera alla nya studenter att noggrant undersöka möjligheten att skriva sin avhandling tillsammans med ett externt företag, och att tydligt komma överens om grunden för samarbetet i förväg”, säger Morten.

På årsbasis har Kinematic två till tre examensarbetare, praktikanter eller programvaruprogrammerare. Fokus ligger på kunskapsutbyte och nära samarbete som en solid grund för ett examensarbete eller en praktikplats för traineer.

I början var jag lite tveksam till att göra min masteruppsats med ett externt företag. Jag hade hört från andra studenter att vissa företag tyckte att det var svårt att hitta tid för handledning och nödvändig sparring. Detta var inte fallet med Kinematic. Jag kände att de verkligen tog sig tid att hjälpa mig under projektet,” säger Morten.

Om du just nu studerar för att bli datavetare, robottekniker, datavetare, programvaruingenjör eller liknande är du välkommen att kontakta Kinematic.

Du kan kontakta Director of Kinematic Lars här: Lars@Kinematic.dk.

 

Författare och fotograf: Karina Lykke Lumholt